Annons

Nisse Edwall
Nisse Edwall skriver om allt roligt med att vara förälder och allt jobbigt med att vara en modern pappa.

Annons
 

Så funkar skolvalet

 

Mellan 15 januari och 15 februari förväntas man välja skola åt sitt barn. I år är det tre år sen Manne började skolan. Nu känns skolan som en självklar plats och det känns som jag har hyfsad koll på hur allt funkar.

Annons

Annat var det för tre år sen när jag en eftermiddag i mitten av januari förstod att Manne helt plötsligt skulle börja förskoleklass till hösten och att det inte alls var samma sak som sexårsverksamheten som försiggick på dagiset i min barndom. Förskoleklass var superseriöst med gympa, klassrum och raster fick jag veta.

Jag förstod också att det krävdes en del av mig som förälder. Jag förväntades välja skola. Som den ambivalenta latmask jag är fyllde detta mig givetvis direkt med en avgrundsångest: Hur kulle jag kunna veta vilken skola som var bäst för mitt barn? Var det den gulliga träbyggnaden med 1,5 elev eller den tegelbeklädda 50-talskolossen med ett elevantal som vida översteg miljarden. Alla föräldrar jag pratade med som hade elever på respektive skola kändes dessutom bara som att de försvarade ”sin” skola.

Nåväl. Eftersom jag är lagd åt det här något neurotiska hållet blev jag fruktansvärt lugnad när jag fick reda på att jag inte behövde göra något val. Hur skönt? Om jag överhuvudtaget inte gjorde någonting så hamnade Manne på den skola som låg närmast. (Typ. Förklarar detta strax.) Blotta vetskapen om detta gjorde att jag kunde gå på ett informationsmöte på Mannes så kallade skolpliktsbevakande skola. Det var den skola som låg närmast oss men ändå var det inte den skola där han var garanterad en plats. Låter det märkligt? Det är inte så konstigt egentligen. Saxat från Stockholms stads hemsida:

”Stockholms stad tar därför hänsyn till en närhetsprincip där man utgår från något som kallas ”Relativ närhet”. Det innebär att om barn A och B sökt samma skola och bara ett av barnen kan beredas plats, mäts både barnens avstånd till den sökta skolan och till en alternativ skola. Avståndet till den alternativa skolan subtraheras med avståndet till den sökta skolan. Det barn som får det högsta värdet i den uträkningen får platsen.”

De har även gjort den här pedagogiska bilden:

Fem katter har längre till skolan än 4 elefanter…

(Hur det här med närhetsprincipen funkar i just din kommun är jag inte helt säker på. Kan vara värt att kolla upp. På skolverkets hemsida finns lite övergripande info.)

Det slutade hur som helst med att Manne fick plats på den skola som låg närmast och vi är jättenöjda. Är det något jag har lärt mig de här åren är att hur skolan ser ut har ingenting att göra med hur det är därinne. Det absolut viktigaste är läraren. En dålig lärare i världens gnuddigaste lilla faluröda hus med vita knutar är precis lika värdelöst för ens barn som en grym lärare kan betyda allt för ens telning trots att hen råkar befinna sig i en tegelkoloss.

Vi ses på andra sidan, kompis.

Nu har vi i och för sig flyttat och Manne har tvingats byta skola, men det är en helt annan historia…

 

 

 

Dela
Tweeta
 

Annons

 


Annons

Laddar